Berlins brev till Linné

Andreas Berlin hade brevkontakt med Linné, och fem av dessa brev finns bevarade och publicerade i ett band från 1909 i serien Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné. I det första brevet, från oktober 1771, skriver Berlin att han varit osäker på huruvida han skulle stanna kvar i England, 'eller i Fädern[e]slandet söka födan såsom trägårdsmästare, hvarutinan jag sökt förvärfa all ärfoderlig insikt.' Berlin menar dock att: 'Gud, som inplantat lust och hog för resor, har utan tvifvel utset mig til något anat'.

I samma brev skriver Berlin att han tror sig ha goda chanser att komma med på Cooks nästa resa, år 1772: 'Efter alt utseende kommer jag att gå med, ehuru jag borde hafva mera afseende på min svaga hälsa, än de fördelar, som vid resan äro bifogade, men Pengar förmå ofta en fattig att företaga det han efteråt ångrar.'

Vid samma tid vistades läkaren Henrik Gahn i London. Han skrev ett långt brev till Linné där han om Andreas Berlin hade följande att säga: 'En herr Berlin, som disputerte om usu fungorum [muscorum], är hos Dr Solander och Hr Banks, för att skrifva rent och sätta i ordning deras beskrifningar, och en copia däraf förmodar jag blir Herr Archiatern tillsändt. Denna Herr Berlin söker att få följa med ut, men Dr Solander vill ej hafva honom, för sin svaga hälsa'.

I nästa brev från Andreas Berlin till Linné, från juni 1772, skriver han att varken Solander, Banks eller han själv kommer att följa med Cook till Söderhavet. Solander och Banks ska istället segla till Island, och det framgår i brevet att Berlin nu tror att även han ska följa med dit. I sitt nästa brev, från oktober 1772, skriver han om denna och andra planerade resor: 'som den schemen blef ändrad, måste jag nu tag mina ord tillbaka, med det nöjet likväl, att jag får berätta, det jag efter alt utseende kommer att göra en resa til Africa för att vara en unger Engelsk Herre behielpelig i samlande af Naturalier'.

Längre fram i samma brev skriver Berlin: 'En Smithman är den Herren, som för ett år sedan, försedd med en skickelig ritmästare, reste öfver til Africa, derest han efter berättelse giordt en så vacker samling, att Subscribenterne [dvs samlare som bekostat hans resa] anse det verdigt kostnaden, enligit hans begäran sända honom en Assistant, som någorlunda förstår Herr Archiaterns Systeme'. Brevet avslutas med följande förhoppning: 'Jag önskar, att min Hälsa måtte i Africa blifva så god, som den i Ängland varit'. Av brevet framgår också att han bor hos den tyskfödde ritaren och gravören Johann Sebastian Müller, som i London tagit sig namnet John Miller. Till brevet bifogar Andreas Berlin 'ett kanske det sidsta bref afsänt till Mina Föräldrar'.

I januari 1773 skriver Berlin det sista brevet från London, där han ber att få berätta att 'affairen är afgiord', och att han är så pass färdig att resa att han är 'nöjd gå til Siös hvilken dag hälst Capitainen kallar'. Berlin skriver också - med sin sedvanliga blygsamhet - om sin uppdragsgivare Henry Smeathman att denne kommer att förses med en utgåva av Linnés System av bästa editionen, medan den 'Mr Systematicus' Smeathman blir försedd med tyvärr är en 'af första upplagan'.