Pionjärerna

Text hämtad från boken ”Nyland vid Ångermanälven” av Lena Wedin-Högberg och Åsa Wedin. (ISBN-91-7542-165-8)

Många främlingar sökte sig norrut för att finna lyckan. Samhället Nyland växte och tog form. Det ena drog det andra med sig. Fler och fler människor kom. Varifrån kom de? Vilka var de?

En av de första som kom flyttande till Nyland för att investera i skogen var Fabian Krautmeijer. Han slog sig ner 1858 i Nyland och började med trävarurörelse i Rossö. Krautmeijer kom från Stockholm. Den 18 mars 1865 var en kungörelse införd i Härnösandsposten, som meddelade att han från och med detta år ämnade släppa ut timmer i Ångermanälven och märka detta med ”en inhuggen ring kring stockens storända samt yxstämpel K”.

Krautmeijer byggde ett magasin, arbetarbostäder och en smedja på Rossö. Av dessa byggnader finns ingenting kvar. Han lät bygga Rossö herrgård med åtta rum och kök samt en ladugård och andra ekonomibyggnader. Här bodde han i några år och hade sitt huvudkontor i herrgårdsbyggnaden. Folk började kalla honom för Krutmejer.

I Hammar etablerade sig Constantin Falck med sin trävarurörelse år 1870. Han kom från Lo sågverk och köpte Lexowska gården i Hammar. (Läs om Constatin Fack under sidan ”Ådalskungen”.)

Från den lilla staden Risör i södra Norge kom en man vid namn Matthias Thiis. År 1873 kom han överens med Nylands byamän om att arrendera mark nere vid älven och 40 alnars bredd av vattendraget. Han skulle årligen betala 300 riksdaler för detta. Då fick han också rätten att ta upp hamn- och barlastinkomster från alla fartyg som lastade eller lossade där.

Byamännen i Nyland bevakade noga sina rättigheter och bildade en ekonomisk förening. De ägde mycket mark tillsammans, de s.k. samfällda marken, och av den arrenderade de ut till nykomlingarna. De upprättade långa och utförliga kontrakt, som alltid slutade med att om inte arrendet betalades punktligt skulle byggnader, kajer m.m. tillfalla byamännen.

Det fanns ännu inga ångsågar i Nyland utan de som kom sysslade med att köpa och sälja timmer. De reste inåt landet, köpte skog av bönderna och flottade timret i stora buntar nedför älven till Nyland. Där baxades timret upp på de stora upplagsplatserna. Från Nylands lastageplats sändes år 1873 60 fartyg utomlands, fullastade med virke.

Rossö Gård sommaren 2006.

Foto: Lilian Vesterman