Ytterlännäs Hembygdsförening,

Nylandsgruppen

En kort beskrivning om hur Nylandsgruppen beslöt att rädda och reparera Lotsstugan i Nyland.

Nylandsgruppen bestod 1987 av: Rune Viklund, Henrik Bohman, Åke Haglund, Maj-Britt och Sture Altin, Anton Höglin, Eira och Lennart Edström, Torsten Mattsson, Bert Jonsson, Kerstin och Henry Bertlin och Mona-Lisa Näsholm.

Vid ett möte den 28 april 1987, kom Rune Viklund med ett förslag han länge tänkt på, nämligen, att försöka reparera Lotsstugan, för att rädda den åt eftervärlden. Kerstin Bertlin fick i uppdrag att kontakta Allan Gradin och Ann Renström, om intresse fanns hos Hembygdsföreningen att stötta Nylandsgruppen i denna sak.

Söndagen den 31 maj inspekterade vi Lotsstugan och trots det dåliga skick den befanns sig i beslöts att vi skulle arbeta vidare med förslaget. Vid denna inspektion var även Per Bergström med som kunnig byggmästare.

Senare under våren överlämnades ritningar och historik över Lotsstugan till Ann Renström.

Den 21 januari 1988 fick hembygdsföreningen Lotsstugan av Ted Zettergren AB och rätten att använda väg till stugan. Med ovannämnda handlingar som bilagor skrev Ann Renström till kommunstyrelsen med anhållan om teknisk hjälp och ekonomiskt stöd och sommaren 1988 hölls tre sammanträden med fastighetskontoret, representant för Länsstyrelsen och Hembygdsföreningen. Fastighetskontoret utförde en teknisk beskrivning och kostnadsberäkning, med detta som grund och tillika ansökan om bidrag (13/9 1988) från kommunen och länsantikvarie till materialkostnad. Då beslöt vi med frivilligt arbete påbörja ombyggnaden våren 1989. Under tiden maj-oktober har reparationsarbetet pågått med utmärkt resultat, tack vare stor hjälp av duktigt folk.

Till detta kan nämnas att vi ännu ej erhållit bidrag från ovannämnda myndigheter, varför vi själva har tagit ett lån från Nordbanken. Men nu är stugan nästan klar. Återstår en del invändigt arbete.

Lotsstugan i Nyland,

ett minne från samhällets storhetstid som hamn- och lastageplats i Ådalen.

Redan på 1820-talet hade Nyland både tull- och lotsstation. En stuga hade uppförts på det s.k. Kalvberget i samhällets centrum med vidsträckt utsikt över Ångermanälven. Den brann dock ner vid en omfattande brand år 1888. En ny lotsstuga uppfördes emellertid på samma tomt och är nu i det närmaste 100 år.

Nyland var lotsstation fram till år 1912. Senare fram till år 1940 användes stugan för överliggning för lotsar bl.a. från Härnösand.

År 1832 hade lotsplatsen de båda lotsarna, bröderna Per och Cristian Fröberg. Per F. var den som byggde det s.k. ”Spökslottet” på hemmanet nr 7, en mycket pampig och stor byggnad, som emellertid stod tom och övergiven i ca 40 år efter ägarens död 1875.

År 1860 arbetade 6 lotsar i Nyland och tjugo år senare var de 8, nämligen N. Strindin, L Fahlén, P. Bolund, E. Bylund, J. Melander, P. Strömner, D. Frånberg och A. Holmberg. De sist anställda var lotsarna H. Bolund och P. Bohlin.

Nyland var under 1800-talet en mycket betydande lastage- och hamnplats och hade övertagit Väst-Hammars roll. Redan på mitten av 1800-talet fanns sålunda reguljär trafik mellan Stockholm och Nyland. Först ångskonerten ”Motala”, sedan ”Thule”, ”Nordstjernan”, ”Vesternorrland I och II”, ”Oscar II” och sist ångaren ”Carl XV”. Även rederier hade sitt säte i Nyland. Många stora lastfartyg angjorde Nyland. För älvtrafiken var hamnen även betydande. Ett tjugotal båtar trafikerade en tid älven. Mest känd är nog ”Strömkarlen”.

I Nyland lossades bl.a. järnmalm från Utö i Stockholms skärgård, för vidare befordran till järnbruken i Sollefteå, Graninge och Gålsjö. Här lastades virke i stora mängder, som flottades via älven från småsågar uppströms. Sjötrafiken var därför under denna tid synnerligen livlig.

Som ett minne från denna sjöfartsepok minner nu den gamla lotsstugan, som helt håller på att förfalla. Det är därför mycket värdefullt för oss inom Ytterlännäs Hembygdsförening (Nylandsgruppen) att stugan må räddas och restaureras. Den nuvarande ägaren, Ted Zettergren, har välvilligt ställt stugan till gruppens förfogande

Nyland den 17 maj 1987

Från Nylandsgruppen

Rune Viklund

Kjell U Näslund

P.S. Stugans vackra läge vid f.d. Tingshuset, framgår av bifogade färgkort. D.s.

Nyland, skyltsöndagen den 7 december, år 2003

F.D. LOTSSTUGAN

-  115 ÅR  -

RÖSTER FRÅN ÅDALEN.

STEN BERGLUND i sin bok ”Det gamla Ytterlännäs”, (år 1974):

”… Här vid mötet mellan Ångermanälven och Bottenhavsfjärden har sedan långt tillbaka förekommit verksamhet vid detta kommunikationsläge. Brädlappar och anat virke kom uppifrån Ångermanälven och lades upp vid Hammars lastageplats för att senare överföras till skutor nedför fjärden… Rundvirket kom med tiden att tas om hand vid Sandslån för sortering till olika ägare… Men uppgrundningarna, där älven möter havet orsakade, att lastageplatsen i Hammar måste flyttas sexhundra meter längre ned till Nylands by…, där en ny hamn kom till för ångbåtarna med daglig förbindelse mellan Nyland och Härnösand… Från hamnen i Rossö fanns varje vecka ångbåtsförbindelse med Stockholm… Nu fick Nyland också sin betydelse därigenom att där redan tidigt funnits två andra allmänna inrättningar. Där fanns nämligen en lotsstation och ända till våren 1874 en tullstation. Det året flyttades tullstationen till Lunde i Gudmundrå…” (sidan 432)

LENA WEDIN-HÖGBERG/ÅSA WEDIN i boken ”Nyland vid Ångermanälven”, (år 1987):

”… Det var ett känt faktum att navigation i Ångermanälven var en svår sak. Älven var inte farbar med större fartyg längre än till Nyland. Så här skrev ELIAS SEHLSTEDT (tullinspektör i Sandhamn i Stockholms skärgård… Jämsides skrev han böcker. Fadern var också tullkontrollör vid tullhuset i Härnösand… Ett hus som låg knut i knut med den s.k. Sehlstedtska gården): - … Här i Nyland säger Ångermanälven till de större djupgående fartygen: ´Hittintills skolen I gå, men icke vidare; här skola edra stolta kölar lägga sig. Elfen blir nu mera kort om huvudet, vresig och orolig och börjar småputtra.´

… De som hjälpte fartygen att hitta rätt mellan grunden var lotsarna i Nyland. Här fanns en lotsstation med fyra ordinarie och fyra extraordinarie kronlotsar, som alla lydde under en lotsålderman. De arbetade i skift. I väntan på fartygen bodde lotsarna i Lotsstugan. Det är den lilla röda stugan på berget bakom Tingshuset. Stugan finns kvar än i denna dag… ” (sidan 18)

Text sammanställd av Ivar Lundin och Lennart Edström,

Ytterlännäs hembygdsförening

Nylandsgruppen

Här är gänget som renoverade Lotsstugan:

Fjärde raden från vänster: Anton Höglin, Rune Wiklund, Sture Altin

Tredje raden fr vä.: Henry Bertlin, Henrik Bohman, Lennart Edström

Andra raden fr vä.: Bert Jonsson, Åke Haglund

Första raden fr vä.: Kerstin Bertlin, Eira Edström.

På bilderna saknas Maj-Britt Altin och Tosten Mattsson.  

Invigningen av den renoverade Lotsstsugan.

Tack till Lennart Edström och Ivar Lundin för detta material!