» Vår bygd » Älven » Ångsluparna » Ångsluparna
Skriv ut

Ångslupstrafiken i Nyland

 

För den lokala trafiken bildades redan 1875 ett ångslupsbolag i Nyland, och med åren kom även flera rederiet utanför Nyland att bedriva lokaltrafik i närområdet, t ex Nora-Nylands Ångbåts AB, Ångfartygs AB Nyland-Hernösand, Sollefteå Ångbåts AB, Boteå Ångbåtsbolag m fl. Den tidens bussar hade bråda dagar sommartid, och Trafikbolagets slupar skulle hinna med ett stort antal bryggor

 

Men i takt med att först järnvägen på 1890-talet och sedan landsvägarna på 1910-talet byggdes och kommunikationerna till lands blev bättre och pålitligare tappade ångsluparna sin konkurrenskraft, och från 1920-talet blev de helt överflödiga och ångslupsbolagen avvecklades.

 

Men ångslupstrafiken var inte bara av godo. Den 18 juli 1891 stod i Västernorrlands Allehanda: Ångvisslorna plågar Nyland. En riktig samhällsplåga synes ångvisslorna från ångsluparna i Nyland vara. En aktad samhällsmedlem där­städes frambär ett behjertansvärdt klago­mål deröfver. Det är icke första gången som missnöje öfver detta ofog ger sin luft”.

 

Här nedan följer en presentation av de ångslupar som haft Nyland som hemort och en kort historik. De flesta har mer eller mindre utförligt presenterats i Medelpads Sjöhistoriska Förenings tidskrift ”Lubrikatorn”.

 

Ångslupsbolaget Trafik

År 1875 bildades i Nyland ett ångslupsbolag av hrr Oscar Fredrik Hedborg och Jaques Holmberg. De köpte från Här­nösand den lilla ångslupen TRAFIK, byggd 1868 i Stockholm, som insattes på traden Kungs­gårds­fjärden-Sandslån-Nyland-Bollsta. TRAFIK hade i Härnösand gjort tur­er i stadens vatten, men inte gjort någ­on större lycka, men i Nyland  blev hon snabbt popu­lär på sin nya trad och bolaget beslutade därför att köpa en båt till. I Hernösands Posten den 15 april 1876 kunde man läsa: ”Ång­­slupen Trafik kommer i likhet med ifjor att gå i regulier trafik, lik­som den af Trafikbolaget inköpta, nya och snabbgående ång­­slupen Ragnhild”.

 

Nyförvärvet hade man funnit i Västerås, hos Westerås Ång­slupsbolag, och hon hade tidigare varit bogserbåt hos Bergnings & Dykeri AB Neptun. I Ångermanälven fick hon, fortfarande med namnet RAGNHILD, börja trafikera sträckan Undrom-Lo-Nyland-Frånö-Lunde-Sprängsviken och i likhet med TRAFIK blev hon populär och omtyckt.

Ångslupsbolaget började därför planera för ytterligare in­köp men det kom att dröja till 1884 innan man vid Jön­köp­ings Mek Verk­stad lät beställa en ny ångslup. Den 8 maj anlände hon till Ny­land från Jönköping och döptes till TRAFIK I och sattes in på samma trad som RAGNHILD med fyra turer per dag. I en annons i VA den 4 jan 1884 påtalade bolaget: ”Härmed tillkännagifvas, det Ångslupsbolaget Trafik kontrakterat om en ny och snabbgående ångslup, som kom­mer att underhålla reguliera turer mellan Undrom och Sprengs­viken fyra gånger om dagen, alternerande med ång ’Ragnhild’. Bolagets tredje ångslup, ’Trafik’, skall göra turer på Bollstafjerden, Nyland, Sandslån och Kungsgårdsviken”.

 

1887 hade också Ångslupsbolaget Trafik emottagit sin femte båt, den ny­byggda GERDA, även hon från Jönköpings Mek. Verkst. Ny­kom­ligen avlöste RAGNHILD på den långa sträckan Undrom-Sprängsviken och i stället fick den sist­nämnda börja gå mellan Nyland och Noraström med anlöp av ett flertal bryggor på den norra sidan av älven. Den nyför­värvade TURE döptes om till CONSTANTIN och insattes på diverse rutter eller ersatte de and­ra vid behov.

 

Trafikbolagets ångslupar bjöd inte direkt på någon lyx­klass. Inredningen var närmast påver och någon resta­ura­tion före­kom inte. Bolaget fraktade sina passagerar till rätt brygga i rätt tid, och det fick räcka. Ville man ha en mer ombonad ser­vice på sina resor fick man anlita de större älvbåtarna. Om Trafikbåtarna skrev t ex Birger Norman: ”Tidigt och sent smög Trafik I och Trafik II, ett par äldre ogifta systrar i grå långkoftor, snedgångna rem­kängor och syföreningsknut i nacken". Tydligare kan inte Trafikbolagets service beskrivas.

  

Fram till i början av 1890 hade inte Trafikbolaget haft någon kon­kurrens att tala om, bortsett från det enda år TURE störde. Men nu började andra aktörer intressera sig för den mindre älv­tra­fiken. I Noraström bildades 1891 ett bolag som satte in ång­slup­en NORA på rutten Nora-Nyland, och samma år tillkom också ångslupen WITTUS på traden Kungs­gårdsviken-Härnösand. En viss konkur­rens hade man hela tiden haft av de ”stora” älvbåt­arna och i och med tillkomsten av fler och modernare båtar börj­ade konkurrensen kännas. Som om inte det räckte fick man också 1893 försöka konkurrera med järnvägen som då stod klar mellan Härnösand och Sollefteå.

 

Sistnämnda år inträffade också en allvarlig olycka som kom att återverka på älvtrafiken. I oktober 1893 ramma­des Tra­fik­bolagets GERDA av stockholmsångaren NORDSTJERNAN i sundet mellan Lunde och Killingholmen. Vid olyckan om­­kom 10 personer och stor för­stämning rådde bland inne­vånarna efter älven. GERDA bärg­ades och kom i trafik igen, under namnet TRAFIK II, men resul­tatet de kom­mande åren visade för första minussiffror. Man fann där­för för gott att avyttra CONSTANTIN till Nordingrå 1896.

 

Ångslupsaktie­bolag­et Ragnhild

År 1899 avvecklades Ångslupsbolaget Trafik och i stället bild­ades den 20 april ett nytt bolag, benämnt Ångslups­aktie­bolaget Ragnhild. I styrelsen för det nya bolaget åter­fanns som tidigare Oscar Fredrik Hedborg tillsam­mans med Johan Gustaf Hedborg och Johan Oscar Hed­borg. Som suppleanter invaldes sjökapten Edvard Lü­beck och ångbåtskom­missionär Oscar Strindberg. Bo­lag­ets aktiekapital uppgick till 40 000 kronor fördelade på 200 aktier. Till det nya bolaget överfördes TRAFIK, TRAFIK I, TRA­FIK II samt RAGNHILD.

 

TRAFIK I och II fortsatte gå sträckan Undrom-Sprängs­viken med mellanliggande bryggor, RAGNHILD gick sträckan Sand­slån-Marieberg-Köja-Sandviken-Kramfors och gamla TRAFIK, ”Trasken” kallad, fick bli reservbåt.

 

Trots hårdnande konkurrens gick det till en början bra för det nya bolaget. Under de första 15 åren på 1900-talet fraktades varje år mellan 54 000 och 70 000 passagerare och säsongen utsträckte sig vanligtvis mellan maj till mitten av november. Men efter första världskriget blev det kärvare. Ytterligare konkurrens hade man fått från landsvägsbussar och nymodiga auto­mo­biler, och under­hållet av de vid detta laget ganska gamla båtarna blev allt dyr­are.

 

År 1917 fick man lov att sälja TRAFIK II och året därpå hade Hedborgarna fått nog. In i styrelsen kom i stället någ­ra genuina Nylandsbor med grosshandlarna Otto Hammarlind och August Lind i spetsen. Som ersättning för den sålda TRAFIK II och som ett komplement till den bästa båten, RAGNHILD, köptes i hastigt mod TÄRNAN från Härnösand i slutet av 1917. Hon blev inte gammal, för redan i slutet av 1919 såldes hon för bara 3 000 kr till Hernösands Verkstad & Varfs AB, Härnösand.

Det gick allt sämre och 1928 fann bolagsstyrelsen för gott att av­veckla verksamheten. 1931 såldes TRAFIK I för 2 100 kr till Eme­ric Andersson, Lövvik och gamla TRAFIK såldes till okända. 1934 såldes RAGNHILD till Nora­ström. Därmed var passager­ar­farten i Nyland över.

 

Ångslupsbolaget i Nyland

I mitten av 1880-talet var resandefrekvensen som livligast, och det fanns flera än Trafikbolaget som ville tjäna pengar på trafiken. 1886 bildades ett konsortium i Nyland med avsikt att ta upp konkurrensen. Initiativtagare till det nya ång­slups­bolaget var ingen mindre än Jaques Holmberg, en av grundarna till Trafik­bolaget. Denne hade blivit utmanövrerad och ersatts av O F Hed­borgs bror, trafik­direktör John Gustaf Hedborg, i Trafikbolagets styrelse.

 

Det nya bolaget inköpte från Gävle ångslupen TURE som byggdes om och moderniserades. När den kom till Nyland i maj 1887 hade den också blivit omdöpt till CONSTAN­TIN, sannolikt efter Constantin Falck. Nykomlingen sattes in på, i första hand traden Nyland-Rocke, men även på samma trader som Trafikbåtarna, fast med lägre biljett­pris. Nu var Trafikbåtarna för in­körda och populära för att lida någon större skada av kon­kurrensen, och efter ett år gav man upp och sålde CONSTANTIN till Trafik­bolaget. Sannolikt upplöstes därefter ångslupsbolaget.

 

 

Ångsluparna

 

foto Bo G Hall:s samling
 
TRAFIK                             Oregistrerad

Byggd 1868 vid Bergsunds Mek. Verkstad AB, Stockholm Nb 82. Mått och tonnage okända. Maskin: Varvets ångmaskin på 40 Ihk, ersatt av Avance råolje­motor på 25 hk 1931.

 

Byggdes för Hernösands Ångslups AB, Härnösand som passagerarslupen TRAFIK. ”Sistlidne måndag anlände ång­slup­en ’Trafik’ som skall gå mellan Hernösand och Älands­bro. Nu är f n om­kring 16 ångfartyg i trafik kring staden”. VA 19/5 1868. Köptes från Härnösand 1875 till Ångslupsbolaget Tra­fik. Överfördes till  Ångslups AB Ragnhild 1899. 1931 utrangerades båten och såldes till Pelle Franzén, Lunde som lät bygga om henne till motoriserad vattenbåt med namnet H2O. Gick som sådan till 1958 då hon skrotades av O A Bloms Järn­varu AB i Härnösand.

 

RAGNHILD                      Oregistrerad

Byggd 1872 vid Motala Mek. Verkstad AB, Motala (järn). Mått: 17,30 x 3,69 x 1,72 m. Maskin: Varvets 1cy ångmaskin (10 ½” x 9”) på 35 Ihk.

 

Köptes 1876 från Westerås Ångslupsbolag till Ångslups AB Trafik, Nyland och sattes i trafik på Ångermanälven. Över­fördes till  Ångslups AB Ragnhild 1899. Såldes 1934 till Petrus Bergqvist, Noraström och därefter hade båten ett flertal ägare och åter­finns idag i stockholmstrakten och har fått tillbaka sitt gamla namn RAGNHILD.

 

 

 foto Emeric Andersson

TRAFIK I                          Reg.nr. 1914

Byggd 1884 av järn vid Jönköpings Mek. Verkstad AB (NB 2). Mått: 18,25 x 3,78 x 1,72 m. Maskin: Varvets 2-cyl. ångmaskin på 40 Ihk. Motoriserad 1936 med en motor tillverkad vid Svenska Maskinverken AB på 32 Ehk.

 

Byggdes som passagerarångslup för Ångslupsbolaget Trafik i Nyland med namnet TRAFIK I. Överfördes till  Ångslups AB Ragnhild 1899. Såldes 1931 av Emeric Andersson, Lövvik och hade flera ägare fram till 1951 då hon köptes av Svanö AB och blev kättingpråm med namnet SVEN. Som sådan tjänstgjorde sedan båten till i början av 1970-talet. Finns 2005 hos Ång­fartygs AB Stockholms Om­gif­v­ningar och är en totalt renoverad ångslup igen.

  

 

TRAFIK II            Reg.nr. 1915

Byggd 1887 vid Jönköpings Mek. Verkstad AB  NB 8 (Järn). Mått: 18,92 x 4,16 x 2,02 m. Maskineri: Varvets comp.ångmaskin på 80 Ihk.

 

Byggdes som passagerarslup för Ångslupsbolaget Trafik i Nyland som GERDA. Efter kollision med åtföljande sänkning (med NORDSTJERNAN i okt.1893 varvid 10 pers omkom), änd­­rades namnet till TRAFIK II. Övertogs 1894 av Pr/ Oscar Fredrik Hed­borg, Nyland som 1899 överlät till Ångslups AB Ragnhild, Nyland. Dessa sålde 1917 båten till Säve­näs Nya AB, och där blev TRAFIK II bogserbåt. Hade flera ägare till 1949 då hon såldes till AB Kemi Oy, Kemi. Skrotades 1954 vid Mansikkaniemis Varv i Kemi.

 

 bild kommer

CONSTANTIN fick en kort tid i Nyland. Fotot från Fotopumpen, Klubb Maritims Västra krets foroarkiv.

 

CONSTANTIN                 Reg.nr. 1903

Byggd 1875 vid Nya Varfvet, Gävle  (Järn). Mått: 19,51 x 3,89 x 1,91 m. Maskineri: Okänd ångmaskin på 100 Ihk.

 

Köptes till Nyland 1886 av ett konsortium med  Jaques Holmberg i spetsen. Hette då TURE, vilket änd­rades till CON­STAN­TIN 1887. Övertogs 1890 av Ångslupsbolaget Trafik, Nyland och 1896 köpte Pr/ Erik Pettersson, Omne båten och byggde om den till bogserare. Via Skellefteå, Luleå, Örebro och Stockholm skrotades båten 1927 vid Löfholmsvarvet i Stockholm.

 

foto Ronald Westin:s samling

TÄRNAN                           Reg.nr. 4968

Byggd 1878 av järn vid Motala Mek. Verkstad AB, Motala. Mått: 15,30 x 3,78 x 1,51 m. Maskin: Varvets 2-cyl. ångmaskin på 45 Ihk. Motoriserad 1951 med en Scania D 818 på 150 Hk. Ny motor 1970, Volvo-Penta MD 100 på 165 hk.

 

Hade en lång historia fram till 1917 då hon köptes av Ångslups AB Ragnhild, Nyland. Där blev hon inte gammal, för redan i slutet av 1919 köptes hon av Hernösands Verk­stad & Varfs AB, Härnösand för 3 000 kr för att arbetarna där skulle ha något att göra. Denna båt har en av Sveriges längsta historier och har haft minst 25 ägare. Finns idag i Göte­borg med sitt ursprungs­namn REYMERSHOLM No 1. Hon byggdes nämligen en gång i tiden för ”Bränn­vins­kungen” Lars Olof Smith i Stockholm.

 

Sjölund m fl, Sandslån

Vad denne Sjölund var för en figur är svårt att säga. Han uppges vara bosatt i Nyland i maj 1882 då han från Nyviks­såg­en i Köja köpte ångslupen NYVIK. I ortstidningarna tituleras han ”öltappare” och båten döpte han om till NORDEN. Om han be­drev passagerarfart eller om han körde öl är okänt, men sedan han 1896 köpt ångslupen STRINNE satte han in denna på smärre sträckor runt Nyland-Sandslån-Kungsgårdsfjärden-Marieberg.

 

Ångslupen STRINNE hade sedan början av 1890-talet bedrivit passagerarfart mellan Strinnefjärden och Nyland. Ägare var sågverksäg­aren, bonden mm Johan Hjeltström d y från Strinne, och han trafikerade till en början Strinnefjärden-Nyland, en trad som några år senare utsträcktes till Härnösand. 1895 sålde han ångslupen till Nils Tollbom, sågverks­äg­are i Nyland. Den 20/3 1895 stod i VA: ”Vid ordinarie bolagsstämma den 19 mars, hafva egar­ne för ång STRINNE sålt densamma till gross­handlare N Toll­bom i Nyland – för obekant pris”. Tollbom använde båten en sommar innan han som sålde den vidare till J. Sjö­lund m.fl., nu i Sandslån, som döpte om den till OSCAR. Nu verkar det som om Sjölund och hans kompisar mer och mer kom att använda båten till bogseringar och man kan anta att passagerarfarten blev allt mindre. 1907 sålde han båten till N.O. Olsson från Säbrå. HP 16/3 1907: Bogserångaren ’Oscar’, f d Wittus, som förut i många år som passagerarbåt trafikerat traden Strinne-Hernösand under namnet ’Strinne’, har af sin nuvarande ägare, kapten Sjölund i Sandslån, för obekant pris sålts till kapten Olsson från Säbrå”.

 

I stället köpte han den gamla bogserslupen SANDVIKEN. Denna hade sedan i oktober 1905 legat upplagd vid Ham­mars MV i avvaktan på försälj­ning och 1908 köptes den av Sjölund m.fl. i Sandslån. Vad typ av verksamhet de bedrev med SANDVIKEN är okänt, men de sålde båten 1912 till Bogserings AB Frej, Måvik och slutade antagligen med sjö­fart efter detta.

 

NORDEN                          Oregistrerad

Byggd okänt år och ort av järn. Mått, tonnage och maskineri okänt.

 

Ägdes 1880 av Nyviks Sågverks AB, Köja som detta år övertogs av Ströms Trävaru AB, Köja. Namnet var NYVIK III som änd­ra­des till 1881 till NYVIK. I maj 1882 köptes båten av "öltappare" Sjölund i Nyland och denne kallade båten NORDEN. Okänd öde.

 

X  bild kommer snart

Sannolikt var det denna OSCAR som ägdes av Sjölund. Fotot från Bernt Sjölunds samling.

 

OSCAR                              Oregistrerad

Byggd 1884 av järn vid C.J. Ljunggrens Mek. Verkstad AB, Kris­tianstad. Mått: 15,44 x 3,56 x 1,56 m. Maskin: Varvets 2-cyl. ångmaskin på 60 Ihk.

 

Köptes omkring 1891 av Johan Hjeltström, Strinne, Bjärtrå och han kallade båten efter hembyn, STRINNE. År 1895 såld till Nils Tollbom, Nyland, som sålde vidare efter ett år till Oscar Sjölund m.fl. Sandslån. Sjölund använde båten som bogserbåt, döpt efter sig själv, dvs OSCAR. Brann på slipen i Bonäset i Övik den 8 november 1916 och skrotades därefter.

 

SANDVIKEN                    Oregistrerad

Byggd av järn i Hamburg 1865. Mått: 17,52 x 4,14 x 1,51 m. Maskin: Okänd ångmaskin på 100 Ihk.

 

Användes från 1875 vid Sandvikens Sågverks AB med namnet SANDVIKEN. Där blev båten kvar till i oktober 1905 då den lades upp vid Hammars MV i avvaktan på försälj­ning. Oscar Sjölund m.fl. i Sandslån blev ägare 1908, men sålde 1912 till Bogserings AB Frej, Måvik som skar ned båten till pråm. Skrotades på 1940-talet.

 

 

Färjan Hammar-Sandslån

Då de båda samhällena på var sin sida om älven, dvs Nyland och Sandslån, var så intimt sammanbundna var det nödvändigt att upprätthålla stadiga kommunikationer över älven. Färjning över älven torde ha startat ganska tidigt, men det dröjde ända in på 1920-talet innan en maskindriven färja sattes in. I grevens tid kan man tycka, 1933 stod ju Ham­mars­bron färdig. Till en början roddes färjorna vilket sannolikt inte var någon sinekur. Vattnet vid Hammarsbron är ju ganska strömt och dessutom är det fritt fram för sydlig vind, som kunde ta sats ända ner ifrån Kramforshållet. Nu fanns inga ”riktiga” bilfärjor på leden, utan färjningen ombesörjdes av en pråm som bogserades av en mindre bogserbåt. Tro­ligtvis drogs den första färjan av STYRESHOLM, men sedan köptes den lilla FRED som omdöptes till SVALAN.

 

 

SVALAN

Bogserbåt                            Oregistrerad

Byggd 1884 av järn vid J. & C.G. Bolinders Mek. Verkstad AB, Stockholm. Mått och tonnage okända. Maskin: Sannolikt varvets 2-cyl. ångmaskin på 40 Ihk, ersatt av en Hernösandsmaskin på 60 Ihk 1896. Motoriserad med okänd motor på 80 Ehk 1958.

 

Byggdes för Dals Ångsågs AB, Hornö som HORNÖ. Flyttades till AB Robertsfors Bruk, Sikeå 1903 och omdöptes till SIKEÅ men kom tillbaka till Ådalen 1926 då hon köptes av styrman Erik Petter Bylund i Skullersta, Nora och han kallade den FRED, men redan samma år köptes den av Karl Fredrik Käll­man, Lästa. Då ett part­rederi i Nyland, med bokhållare Gunnar Söderqvist som huvudredare, blev ägare 1927 var det för att använda båt­en som färjbåt mellan Hammar och Sandslån. Med en pråm på släp skötte SVALAN, som båten döptes till, den­na trafik till 1933 då Hammarsbron stod färdig. Detta år blev B. Bergqvist, Nyland ny huvudredare och båten in­sattes lite varstans vid älvens färjleder. Ådalens Nedre Väg­distrikt övertog båt och verksamhet 1941 och 1944 uppgick denna lokala myndighet i Kungliga Väg & Vatten­bygg­nads­styr­el­sen, Härnösand.


År 1957 var det slutfärjat och båten köptes av William Eriksson, Lunde som vid Sandö Verkstadsskola lät bygga om båten till vattenbåt med namnet H2O. Båten fick alltså byta av gamla TRAFIK, eller ”Trasken” som den kallades, som vattenbåt. Båda vattenbåtarna på älven hade alltså Nylandsförflutet. 1967 blev Pelle Wiberg, Lunde SVALANs siste ägare vid älven, och han sålde den söder­ut 1974. Lär ännu ska finnas i stockholms­trakt­en som fritidsbåt.

 

 

Sedan färjleden ”motoriserats” skötte Svalan bogseringen av färjpråmen.

Startsidan
Ångsluparna